Blindhet

Blindhet

En blind persons ögon är vända inåt, mot den inre världens intuition, förutsägelse och annan eljest oåtkomlig visdom.

Siare
Oden – kunskapens, dödens, trolldomens, poesins gud – är blind på ena ögat, sedan han offrade det till visdomens källa, “som är det omedvetna” (Jung 1996, s. 58). Han har som allfader ett öga vakande över denna värld, och det andra ögat riktat mot den andra världen. Det är samma sak med Osiris. En annan illustration av detta uttryck är den blinde profeten (Tiresias) eller diktaren (Homeros) som ser den inre världens djup; som inte är bunden till tid och rum, och således kan förutspå framtiden och berätta om fördolda ting. Med andra ord är siaren – ”den som ser” – blind, för den ser inte den vanliga världen, utan den andra världen. På motsvarande vis är bilden av den blinde poeten eller musikern vanlig, för det som kommer från denne har sina källa på andra sidan, som vanliga inte ser (det vill säga har kontakt med). The Secret of the Golden Flower antyder att det ljus ÖGAT sprider, riktas inåt när ögonen sluts, varför man uppmanas att sitta med slutna ögon när man mediterar med målet att nå upplysning.

Mörker
Blindhet kan å andra sidan beskriva omedvetenhet och utsatthet inför ödet, eller som med Amor den blinda kärleken. Att Jesus ska få de blinda att se illustrerar detta – medvetenhet, upplysning. Detta används också ibland i ritualer, där initianden anträder med förbundna ögon och får ögonbindeln lossad som en symbol för upplysning.

Givetvis kan blindhet också vara ett uttryck för att man inte ser det man kanske borde se, inte vet det man borde veta. Om man drömmer att man är blind kan det ge en vink om att man i det avseende drömmen beskriver, bildligt talat är blind; man kan inte, möjligen till skillnad från omgivningen, se sanningen som den är.

Bestraffning
I olika myter runt om i världen gör gudarna människor blinda som bestraffning. Samtidigt ger många gudar synen tillbaka på de som blivit blinda, till exempel Jesus, Indra och Athena.

Comments are closed.