Fisk

Fisk

Som en vattenlevande varelse symboliserar fisken det omedvetnas innehåll, eller annorlunda uttryckt ”medvetenhet om omedvetet innehåll”. (Se även VATTEN.) Den antyder möjligheter, men då den som DJUR är människan avslägsen saknar den “tydlighet” (von Franz 1996, s. 155). Det kan vara ospecificerad libido, så att säga, utan särskild riktning. Fisken är ”stum och dum”, men ändå en representant för (andlig) visdom. En paradox, med andra ord, men det är att vänta – enligt Jung är det omedvetnas innehåll utan undantag paradoxalt. (CW 9i, par. 419.) Fisken delar alltså mycket symbolinnehåll med ORMEN.

Omedvetet innehåll
I sagor är det en återkommande bild hur en fisk plötsligt hoppar upp ur vattnet eller i varje fall sticker upp HUVUDET, något som kan ses som en symbol för hur omedvetet innehåll plötsligt dyker upp i vårt inre. Eftersom fisken (i drömmar, sagor, och så vidare) är strax under ytan, vid ytan, eller till och med delvis ovanför ytan, symboliserar den omedvetet, levande innehåll på tröskeln till medvetandet. (Se även FISKARE.)

Glupskhet
Fisken är i många berättelser och föreställningar ett SLUKANDE djur som tillskrivits alla möjliga former av glupskt begär. Enlig Jung har de betecknats som ”lystna, giriga, slippriga … ett emblem över den världsliga fåfängan och jordisk vällust” (CW 9ii, par. 174). De är också i detta hänseende kopplade till moders- och kärleksgudinnor som Ishtar, Astarte och Afrodite.

Visdom och andlighet
Fisken förknippas med visdom (eftersom den lever i det omedvetnas djup, om inget annat), och har också ett religiöst symbolvärde. Den kan ha en speciell kvalitet där andlighet och instinkter är sammansmälta, men då på ett helt odifferentierat sätt. Det är en “inspiratör” som kommer med visdom, och många gånger ett “hjälpsamt djur”.

Kristus som fisk
Den inte alldeles självklara men mycket väl etablerade kopplingen mellan Kristus och fiskmotivet utreder Jung i Aion (se särskilt par. 145f). Associationen är tidig, och tidig är även uttrycket piscina, ”fiskdamm”, för dopbadet. De troende sågs som fiskar (jämför Matteus 4:19), Kristus ville gör lärjungarna till ”människofiskare”, och så vidare.

I dessa mystiska sammanhang är fisken och ORMEN synonyma; båda är frälsargestalter från det omedvetna. De är båda ”populära symboler för att beteckna psykiska rörelser eller upplevelser som överraskande eller frigörande dyker upp ur det omedvetna.” (CW 9ii, par. 291.)

Barn och framtid
Fisken lever i samma miljö som det ofödda BARNET och är på så vis någonting som ännu inte fötts, något som ska hända; det är en symbol för återfödelse. – Den som har att genomgå en genomgripande förvandling måste likt fisken bli SLUKAD.

Alkemi
Alkemisterna beskrev fisken som rund (jämför CIRKEL) och med förmågan att skapa underverk. (Somliga avsåg nog manet, men andra menade fisk i egentlig mening.) Den representerar den mystiska substansen och sattes i samband med ande, som likt fisken tänktes vara bunden till vattnet (tills vattnet hettas upp och anden lösgörs som ÅNGA). För alkemisterna var fisken förknippad med ELD, precis som deras VATTEN ”var eld”. Enligt flera källor hade fisken ”drakstenen” i sig. (Se även DRAKE.) Fisken är både prima materia och lapis, en symbol för urtillstånd och mål; den kan på så vis vara en symbol för Självet. Jung skriver: ”Dess symbolisering som fisk karaktäriserar Självet i detta tillstånd som omedvetet innehåll.” (CW 9ii, par. 219.)

Fiskögon
Det helt runda fiskögat som aldrig sluts har en andlig kvalitet som förknippas med Guds allseende ÖGA å ena sidan, och Självet å andra. Fiskögonen kan representera det okända djupets GNISTOR av medvetenhet eller ”själsgnistor” (scintillae).

Comments are closed.