Glas

« Back to Glossary Index

Glas har den närmast magiska kvaliteten att man kan se genom det som vatten, men samtidigt är det ett fast material. Liksom KRISTALL har glas således betecknats som “andlig materia”; det förenar det andliga och det materiella. Liksom VATTEN och luft är glas förknippat med ande. Ett glas som lämnats i naturen ligger kvar i tusen år och ger materialet en evig kvalitet. Edinger säger med anledning av alkemistiskt bildspråk att glas framför allt är en symbol för den ”osynliga, förhärligade kroppen av ren, förvandlad medvetenhet” (1995, s. 164). (Se även SALT.)

Skärvor
Glasskärvor kan med hänvisning till ovanstående vara en symbol för ”andligt splitter”. Att få glasskärvor i munnen eller svalget är en hemsk upplevelse eftersom de är så farliga för våra inre organ, men samtidigt ett vanligt drömmotiv. Till skillnad från det hela glaset är det trasiga glaset vasst och farligt. Karaktäristiskt för ett glas som krossats är att det inte går att göra helt igen.

Alkemi
Alkemisterna kallade sin sten för glas och processen att ge upphov till den vitrificatio, ”att göra glas”. Till följd av att glaset inte kunde ”korrumperas” och var genomskinligt fick dem att associera det till ”den förhärligade kroppen”.

Vidare var glaset förknippat med SALT, ”för salt lovprisades som ’jungfrun och det rena jorden’ och ’det finaste kristallglaset’ är framställt främst av natriumsalt och SAND – två ‘okorrumperbara substanser’. Det är dessutom gjort med eld, det ‘rena elementet’.” (CW 14, par. 319.)

Seende
Vi använder glas när vi vill se mer eller längre, in eller ut – vi vill se flaskans innehåll, vinets färg, genom fönstret; större med förstoringsglas, längre med kikare, tydligare med glasögon, etcetra. Glas är alltså förknippat med förmåga att se och upptäcka, vilket kan hänsyfta till medvetenhet. Alkemistens kärl är av glas för att han ska kunna studera den inre processen, bli medveten om den.

Kyla
Karaktäristiskt för glaset, vid sidan av att man kan se igenom det (och att det är bräckligare än de flesta andra material) är att det leder värme illa, vilket – tillsammans med nedanstående – ger glaset en KYLIG kvalitet. Glaset kan antyda intellektualiserande; man kan se innehållet, men man kan inte (lära) känna det.

Isolering
Om man befinner sig på ena sidan glaset är man emotionellt avskuren. Man kan se världen omkring sig men man har ingen riktigt kontakt med den – man kan inte känna den, man känner ingen lukt, ingen vind, ingen temperatur, och kanske man inte ens kan tala med de som är på andra sidan. Att vara bakom glas i drömmar kan alltså vara en bild av att man är isolerad eller alienerad bland människor; man kan kanske göra sig förstådd men inte etablera en emotionell kontakt. Att någon eller något befinner sig bakom glas, å andra sidan, kan antyda bristande förståelse på ett känslomässigt plan.

Att Snövit livlös läggs i en kista av glas antyder att hon inte är död, utan känslomässigt avskuren från resten av världen. Först när prinsen blir kär i henne och tar henne med sig – det vill säga upprättar känslomässig kontakt –, vaknar hon till liv och lämnar glaskistan.

« Back to Glossary Index