Höjd, Högt uppe, Uppe och nere

Höjd, Högt uppe, Uppe och nere

Att vara på en höjd kan vara en illustration av en högre medvetandenivå (se även HISS och TRAPPA), men också å andra sidan att man förlorat kontakt med verkligheten och/eller drabbats av inflation.

”Faktum är”, skriver Edinger, ”att för samtida [drömmare] indikerar nästan alltid inslag av uppåtstigande, höjder och flygande ett behov av nedstigning.” (1994, s. 142.)

Att vara ”nere” kan indikera kontakt med verkligheten; till och med underjorden kan symbolisera ett nedstigande till den bittra verkligheten, som vi försöker undvika där vi går med HUVUDET i himlen.

Uppe i huvudet
Om drömmaren befinner sig högt upp i en dröm brukar det handla om att han eller hon förlorat kontakt med verkligheten i det avseende drömmen illustrerar; eller att han eller hon är “uppe i huvudet”, kanske intellektualiserar ett psykologiskt problem.

Perspektiv
Men den omvända symboliken gäller i andra sammanhang: Med höjd får man perspektiv, man höjer sig över situationen och kanske förstår den utan att bli intrasslad. Det är säkert ett skäl till att trollkarlar studerar i sina torn, så att de ser hela bilden. Ibland kan man drabbas av svindlande insikter, något som kan speglas i drömmens “höjdtema”. – Örnen är den visaste, änglar kommer från himlen, etcetera.

Inflation
Att vara högt upp kan också spegla att drömmaren satt sig på “höga hästar”, det vill säga intagit en attityd som kanske är lite uppblåst. I varje fall vore det sannolikt en god idé att försöka landa, komma ned med båda fötterna på jorden, och så vidare, om drömmen illustrerar ett dylikt förhållande. (Jämför FLYGA.)

Som alltid med drömbilder behöver vi ett sammanhang för att förstå dem. Till exempel, om man drömmer att man är högt upp och riskerar att FALLA – och det är hela saken – illustrerar det nog nämnda innhåll.

Höja sig över något
Att vara ”höjd över något” kan symbolisera att man sätter sig på höga hästar, men det kan ibland indikera förmåga att höja sig över en småaktig situation eller problem som man inte behöver trassla in sig i; kanske ”ta hjälp av fantasin för att undvika en konfliktsituation”, som Verena Kast föreslår (1991, s. 90).

Högre tillstånd
Om man drömmer att man tar sig uppåt kan det vara en illustration av att nå högre medvetandenivå. Det är jobbigare att gå upp än att gå ned, vilket motsvarar det faktum att det kräver en mycket högre kraftansträngning att nå högre medvetenhet, än att regrediera, vända ned igen, eller att över huvud taget inte göra någonting. Att nå gudomlig insikt beskrivs som bekant också med att bli ”upplyft” i dubbel bemärkelse. En annan väl känd bild är shamanen som klättrar upp längs världsträdet, etcetera.

Nedstigning
Att gå ned illustrerar ofta att närma sig det omedvetna. Är det ett frivilligt nedstigande kan det antyda ett hjältetema, där drömjaget går för att möta det okända. (Liknande motiv kan gälla för att gå in i en SKOG, eller egentligen vilken tänkbart farlig plats som helst.)

Livets rytm
Om man drömmer att man klättrar upp och sedan ned, och kanske upp på nytt, kan det illustrera en psykologisk process som låt oss säga av naturliga orsaker innefattar ett ”fram och tillbaka” (ett slags circumambulatio som Jung diskuterar på flera ställen i Psychology and Alchemy). Ett upprepat upp-ned, fram och tillbaka, ut-in och så vidare, kan också illustrera ”livets rytm”, eller det omedvetnas pendlande tendens. Jung menar att när livet levs efter denna rytm är det helt (Dream Analysis Part 1). Jämför inte minst yogans fokus på andningen som uttryck för universums rytm. (Se även HJUL.)

Upp- och nedstigande
”Uppstigande och nedstigande, ovan och under, upp och ned, representerar ett emotionellt realiserande av motsatser, och detta realiserande leder, eller borde leda, till dess balanserande”, skriver Jung i Mysterium Coniunctionis, och fortsätter: ”Detta motiv är mycket vanligt förekommande i drömmar, i form av att gå upp och ned för berget, gå i trappor, åka upp eller ned i en hiss, luftballong, flygplan, etcetera. Det motsvaras av kampen mellan den bevingade och den vinglösa draken, det vill säga uroboros. [Alkemisten] Dorn beskriver det även som ’den cirkulerande destillationen’…” (Par. 296.)

Circulatio
Edinger skriver i Anatomy of the Psyche att ”uppåtgåendet förevigar och nedåtgåendet personifierar” (s. 142). När dessa två kombineras uppstår det alkemisterna kallade circulatio. Bilden är uppenbar inom astrologin, där stjärnor planeter stiger och sjunker, eller inom alkemisternas processer där vätskan med värme stiger och kondenseras, för att sedan svalna och droppa tillbaka ned; en procedur som upprepas och är vanlig i drömmar (s. 143). Syftet med upp- och nedstigandet är att förena det som är uppe och det som är nere. Circulatio omfattar således hela personligheten och gör en medveten om dess motsatser; en förbindelse mellan medvetandet och det omedvetna. (Jämför circumambulation under CIRKEL.)

Alkemi
Alkemisterna sa (”Tabula Smaragdina”) att det om är uppe också är det som är nere, och vice versa, anspelande på exempelvis himlen respektive underjorden. Det kan vara missvisande att föreställa sig medvetandet som något ”uppe” och det omedvetna som något ”nere”. Som nämns på annat håll är det vanligt med monster både i källaren och på vinden, gudar i både himlen och underjorden, etcetera. Begreppet ”undermedvetet” i stället för ”omedvetet” är således missvisande, för det vi inte är medvetna om är så att säga överallt, inte just nedanför.

Livets rytm, som diskuterades ovan, alkemisternas utsaga att det som är uppe också är det som är nere, kan vara ett uttryck för Självet eller ”helheten”, precis som andra paradoxala uttryck (det finns och finns inte, etcetera).

Från ovan och från nedan
Om något kommer från ovan symboliserar det ofta en idé, inte sällan emotionellt färgad; det kan ha en upplysningskvalitet. Men om det kommer från nedan antyder det oftare att det är något drömmaren behöver utföra i den fysiska verkligheten. Den kreativa impulsen från ovan kan indikera inspiration, medan den från nedan kan vara förknippat med instinkter, det kroppsliga.

Dualism
Det som är uppe är också det som är nere, men det finns allmänna kvalitetsskillnader. Det överjordiska tenderar att vara mer maskulint och andligt, i högre utsträckning stå för en ordnande princip (himmelsguden), medan det underjordiska tenderar att vara mer feminint, fruktbart och kaotiskt. Men betänker vi exempelvis egyptisk mytologi, om inget annat, inser vi att vi måste ta hänsyn till sammanhanget, innan vi gör oss förenklade modeller som att ”uppe” betyder en sak och ”nere” en annan.

Comments are closed.