Katt

Katt

Katten är sann mot sig själv, ett självständigt feminint DJUR som varit förknippad med gudinnor som Artemis och Bastet; i drömmar kan katten vara uttryck för ”feminin instinkt”. (Detta gäller inte minst stora katter, som tiger och panter.) Katten är liksom många gudinnor förknippad med MÅNEN.

I synnerhet under medeltiden projicerades häxeri och ondska på katten, som sedan dess varit föremål för vidskepelse. Katten är också förknippad med erotisk lust och ogenerad åtrå, vilket säkert är ett huvudskäl till att den var kopplad till gudinnor som Freja.

Kattens relation till människan, dess synbarliga förståelse för hennes känslotillstånd och hjälpsamhet med skadedjur kan vara del av bakgrunden till att den exempelvis i Egypten avbildades som skyddssymbol. Liksom många andra djursymboler pendlar katten mellan olika uttryck för välvilja och illvilja.

Katten låter människan smeka och mata den, men går därifrån om den blir uttråkad. Det är ett lekfullt djur som kan se om natten och är förknippad med intuition och övernaturlighet.

Talesättet att katten har nio liv speglar föreställningen att den som symbol associeras till odödlighet. Den har setts som ett medium och en förmedlare mellan världar eller motsatsförhållanden.

Katter som hjälper människor i sagor är enligt von Franz alltid av hankön och har ”närmast merkuriala drag”, en vägledare. Honkatter är oftare förknippade med månsymboliken, etcetera. (2002, s. 62-63.)

Katten kan liksom andra djur symbolisera människans möjlighet att vara ”ett med sig själv” (inte minst ande och kropp). Den är liksom hunden ett tamdjur och kan som symbol antyda att möjligheten ligger relativt nära medvetandet, men har i allmänhet ett högre mått av självständighet och feminitet än hunden.

Comments are closed.