Kors

Kors

Korsets två räta linjer som korsar varandra är ”en av de mest ursprungliga ordningssymbolerna” som lånar fyrtalets innebörd. (CW 11, par. 432-433.) Å ena sidan ordnar korset, det utgör en medelpunkt, men det drar samtidigt åt olika håll.

Korset är givetvis förknippat med Kristus och hans uthärdande av spänningen mellan motsatser – den samtidigt himmelske och världslige.

Att vara upphängd på ett kors indikerar en ”fyrfaldig differentiering”, menar Edinger (1995, s. 225), som karaktäriserar somligt tankegods att den ursprungliga materien (prima materia) delades upp i fyra (t.ex. jord, eld, luft och vatten). Det finns alltså en emfas på det fysiska, det vill säga coagulatio med alkemisternas terminologi; det fysiska är fixerat och tvingas till medvetenhet.

Ovanstående kan illustreras med Jungs fyra funktioner. En bild från det omedvetna, till exempel, registreras av förnimmelsefunktionen som något som faktiskt existerar; tankefunktionen avslöjar vad det är, hur vi ska förstå det; känslofunktionen tilldelar den ett värde för oss, och intuitionen varifrån den kommer och vad den syftar till. Om alla dessa medvetandefunktioner appliceras på bilden skulle detta motsvara fixeringen vid det fyrdelade korset – och det skulle inte, enligt Edinger (ibid., s. 226), vid det laget förloras på nytt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *