Slukande

Slukande

Att bli uppslukad av ett monster är en av de mest spridda arketypiska bilderna som återfinns i oräkneliga legender, folksagor och myter. Det slukande är ofta en häxa, en VARG, ett LEJON eller ett MONSTER (ofta havsmonster). Men alla situationer där hjälten (eller drömmaren) hamnar i ett MÖRKT, underjordiskt rum kan antyda detta motiv.

Pånyttfödelse
Det hänsyftar ofta på en (potentiell) pånyttfödelse och återkommer i initiationsriter där initianderna tas till en GROTTA och lämnas där, för att sedan komma ut igen. Hjälten går ned i underjorden och mörkret gör att han förlorar sitt jag, och kommer tillbaka som en ny människa. (Jämför KÄRL.)

Den stora modern och det omedvetna
Det slukande monstret eller hålan blir som ett uttryck för Den stora modern. Det finns förstås inga garantier för att den slukade klarar sig, och på så vis kan bilden givetvis ha en uppenbar negativ kvalitet.

Alkemisterna använde bland annat bilden av lejonet för att symbolisera faran med att bli slukad av det omedvetna, att hjälplöst förlora sig själv i det omedvetnas mörker. För att komma ur detta mörker kan en hjälte krävas, och detta slags räddning är förstås också en vanlig bild i sagor och myter. Hjälten representerar medvetenheten som besegrar omedvetenheten, en solsymbol således – och även SOLEN slukas ju av havet och stiger förnyad upp från det igen.

Uroboros
Uroboros är ormen som slukar sig själv; om en varelse i en dröm slukar sig själv kan det anspela på denna symbol. Det som slukar sig själv föder också sig själv, vilket i alkemin omtalas som ”DRAKEN”.

Bildlig uppslukning
Slukandet i drömmen kan också vara en anspelning på ”att bli som uppslukad” av något – ens passion, ens jobb, eller vad det nu är.

Begär och beroende
Om man själv slukar i drömmen kan det hänsyfta på ett enormt begär. (Jämför FÖRTÄRING.) Drömmar med exempelvis upprepat slukande kan hänsyfta på en beroendeproblematik, enligt podden This Jungian Life (ep. 72).

Comments are closed.