Om

Om mig

Jag heter Simon Lindfors och har varit intresserad av drömmar och jungiansk psykologi under 30 år. Det är måhända talande att mitt första minne är en dröm. Jag har sedan dess betraktat livet som en kaducé med två ormar slingrade kring staven – det yttre och inre livet, sammanflätade längs vägen. Mitt intresse för Jung väcktes redan i tonåren. Under flera år jobbade jag på ett jungianskt centrum, huvudsakligen med utgivning av jungiansk litteratur. I och med denna anställning hade jag inte bara förmånen att träffa flera internationellt kända jungianska analytiker och delta på deras föreläsningar – såsom Daryl Sharp – utan även exempelvis gå kurs för vid tiden Sveriges enda jungianska analytiker, Stina Thyberg. Jag är så att säga stöpt i den klassiska jungianska psykologin; studerar med största intresse Jungs samlade verk, von Franz rika utgivning och Edingers inflytelserika böcker.

Om ”Drömbilder”

För den insatte kan det då verka motsägelsefullt att jag publicerar ett ”drömlexikon” på internet. Som denne vet menar nämligen Jung och hans ortodoxa efterföljare att ingenting är så värdelöst som just drömlexikon. Drömmen och dess symboler är ju personliga – det går helt enkelt inte att säga vad det ena eller det andra ”betyder”. Det ligger i sakens natur; en symbol är något ”huvudsakligen okänt”. Jung säger: ”Det är … rena galenskapet att tro på färdigsydd, systematisk drömtydning – som om man helt enkelt bara behövde gå och köpa en drömbok och slå upp en viss symbol. Ingen drömsymbol kan ses isolerad från den individ som drömmer den, och det finns ingen bestämd eller färdig tolkning av någon dröm.” (Människan och hennes symboler, s. 53.) Varje dröm och varje symbol i den måste alltså närmas som någonting okänt; man kan inte göra en förteckning av vad de betyder. Kring detta råder ingen tvekan för den som är bekant med ämnet.

Men samtidigt springer drömmarna spontant från ett psyke som i grunden är detsamma för alla människor, vilket ger typiska bilder och mönster. Man kan så att säga inte lika gärna drömma om en häst som en fluga. Hästen tenderar nämligen att representera ett helt annat psykologiskt innehåll än en insekt. Således vågar vi påstå att hästen och flugan ”betyder” olika saker; och då infinner sig ju frågan: vad? Vad betyder hästen, till skillnad från flugan? Som svar på frågan kan vi skriva två artiklar som utgår från den erfarenhet hundra års jungiansk drömtolkning givit, och koppla bilderna till allmänmänskliga intryck och projektioner. När vi sedan jämför de två beskrivningarna av häst respektive fluga ser vi betydande skillnader i rollerna de tenderar att spela i människors drömmar. De ”betyder” alltså olika saker, som vi i viss utsträckning kan beskriva – men då har vi också oavsiktligt sått fröet till det som kan växa upp till ett drömlexikon.

I essän “The Practical Use of Dream-Analysis” skriver Jung att symbolen i drömmar är uttryck för innehåll som ännu inte är känt eller möjligt att helt beskriva, och att den alltid måste ses i förhållande till drömmarens jag. Men inte desto mindre finns det symboler som i teorin har relativt fastställda betydelser (som “häst”). “Om sådana relativt fastställda symboler inte fanns skulle det vara omöjligt att avgöra det omedvetnas struktur…” (par. 339). Vi behöver dessa relativt kända koncept för att orientera oss, men samtidigt observera att de i praktiken kan vara värdelösa. (Till exempel, en drömmare kan associera hästen till en särskild händelse i sin barndom som inte nödvändigtvis har något med instinkter att göra.) Kunskaper om och förteckningar över dessa symboler, som baseras på erfarenhet och bildning, kan fungera som ett stöd, men aldrig som ett facit.

Jag minns när fröet till denna förteckning såddes. Det var när jag läste Marie-Louise von Franz Skuggan och det onda i sagor för många herrans år sedan. Det slog mig plötsligt att von Franz gång på gång menar att en viss drömbild har en allmän betydelse. Till exempel säger hon att ”i psykologisk terminologi representerar ön ett autonomt komplex” (s. 240), att ankan ofta är en symbol för Självet (s. 243) och att ”hästen är en av de renaste symbolerna för vår instinkt” (s. 279). Nu måste jag genast tillägga: von Franz hasplar givetvis inte ur sig detta som ett slumpmässigt drömlexikon på internet, utan respektive reflektion kommer förstås i ett sammanhang som man måste vara bekant med för att det ska vara värdefullt. Men poängen kvarstår – von Franz skulle inte lika gärna kunnat säga, till exempel, att ”flugan är en av de renaste symbolerna för vår instinkt”; det är nämligen inte det, det finns ingen erfarenhet som talar för det. Däremot grundar sig von Franz reflektion om hästen som en symbol för instinkter på erfarenhet och bildning.

När det gick upp för mig att von Franz beskriver vad symboler i drömmar tenderar att representera, slogs jag av idén att nedteckna detta; att jag fortsättningsvis, medan jag läste jungiansk litteratur, skulle skriva ned vad de olika analytikerna menar att den ena eller den andra symbolen brukar förmedla. Detta gjorde jag i många år i ett privat dokument, som blev allt mer användbart för mig.

Om webbplatsen

När det privata dokumentet över tid vuxit till 150 sidor insåg jag att innehållet skulle kunna vara värdefullt även för andra; att det skulle komma andra som var intresserade av jungiansk drömtolkning till glädje om jag delade det på internet.

Sagt och gjort. Det som skiljer detta ”lexikon” från nästan alla andra som man kan hitta på internet är, vid sidan av att detta är på svenska, att i stort sett allting är baserat på ”inom området auktoritativa källor”, som jag uttrycker det – det vill säga på seriös, jungiansk litteratur. Ingenting här baseras på anonyma källor på internet, ingenting har dragits ur hatten – ingenting utgörs av det ändlösa hittepå som drömlexikon och drömforum på internet annars karaktäriseras av. “Drömbilder” kommer i allt väsentligt från den källa Jung öste ur.

/Simon

admin@juniganskdromtolkning.se